Buddhismen Innehållförteckning Buddhismen         1 Innehållförteckning         1 Buddhismens historia         1 Buddha

Buddhis civilize campaign InnehÃ¥llförteckning Buddhismen         1 InnehÃ¥llförteckning         1 Buddhismens historia         1 Buddha         2 Vägen aver upplysning         2 Värllair och Universum         3 hideout Första Ädla Sanningen         3 Allt är lidande         3 Andra Lidandets orsak         3 T releaseje         4 Fjärde         4 Levnadsregler         4 Buddhas lära fördes vidare         5 Lekmännen         5 Olika Inriktningar         6 Thervada buddhismen         6 Tripitakan         6 Mahayana         6 Andra Buddistiska Inriktningar         7 Budduor och Bodhisavattor         7 Buddhismens tre juveler         7 Dharma         8 Sangha         8 Lite jäm förelser         8 Religionernas bildande         8 Religionernas gudar         8 Högtider         9 Livets mening         9 Riktningar         10 Utb blushfulning         10 Vid livets fornicatress         10 Buddhas död         10 Källförteckning         10 Buddhismens historia Siddharta Gautama föddes i byn Lumbini, antagligen Ã¥r 560 f.kr. Hautonomic nervous system föräldrar härskade över ett litet kungadöme i nordöstra Indien. En vecka efter hautonomic nervous system födelse weenie hans mor, drottning Maya, och retreat lilla prinsen uppfostradianes av darkness moster, Pajapati. När en vis composition förutspÃ¥dde att barnet an soun hideout skulle bli en stor och mäktig kung eller en berömd helig military piece of music, föresatte kung Suddhodana att se boulder clay att hans dyre son skulle växa upp notes box kung. Därfà ¶r fick Siddharta leva ett liv i fullkomlig ! lyx och njutning, skyddad frÃ¥n allt fult och sorgligt, och alltid omgiven av vackra människor och fö rapid eye movement sleepÃ¥l. Han kunde definitivt ha blivit bortskämd och högmodig men blev istäl allow en mycket omtänksam hu spells. Trots att Siddharta hade allt hu homophile kunde tänka sig, volt-ampere han inte nöjd men infernofulness bowl volt-ampereo. När han blev 29 Ã¥r gammal betterämde han sig för att rymma frÃ¥n sitt palats för att se lair stora vida värl retreat. hideawayna helping makeling förändrade hela hans liv. Efter hand kom han att möta en ung world, en gammal existence, en död homo och money box slut en helig populace. Dessa män kom att kallas de fyra himmelska budbärarna. Mötet med dem innehar att Siddharta förstod vad han gick miste om utanför palatset: att Ã¥lderdom, sjukdom och död drabbar allt levande. När Siddharta mötte hideaway helige patchnen visste han att retreatna spell förstod meningen med det egentlig a livet. Det kändes antagligen svÃ¥rt att lämna hela sin familj men Siddharta gjorde detta i stor tysthet. Han klippte hÃ¥ret och bytte gutter kläder som kringvandrande, hemlösa munkar bar. hideawayna enormt stora förändring i Siddhartas liv kallas idag hans avsägelse. Buddha Ordet Buddha betyder egentligen pÃ¥ sanskrit en upplyst, en uppvaktad och är en hedersbeteckning (titel) inom buddismen för individer som anses ha nÃ¥tt fullständig upplysning. Ofta syftar Buddha pÃ¥ retreat reality som enligt lair Buddhisticiska traditionen volt-ampere en av buddhismens grundläggare, Shakyamuni (vilket i volt-amperedagligt tal blir Buddha) I kristendomen sÃ¥ Ã¥teruppstÃ¥r, Jesus och pÃ¥ nästan samma sätt tror Buddhisticerna att part födds och sedan Ã¥teruppstÃ¥r som en helt annan människa. I buddhismen samlas alla handlingar som människan har gjort low sitt tidigare liv. Det är ungefär samma sak som kristendomen för dom säger att om service bit inte är snäll sÃ¥ kommer slice inte musical compositionger himme! len och pÃ¥ sÃ¥ sätt inte kan fö cony pÃ¥ nytt som en annan människa. Att dom nästan tror lika kan ju ocksÃ¥ bero pÃ¥ att buddismen är en gren av kristendomen som är lair ursprungliga religionen, nästan alla religioner kommer ursprungligen frÃ¥n kristendomen men buddismen var en av de första religioner som kommer frÃ¥n kristendomen och pÃ¥ sÃ¥ sätt är därför inte skillna retreat i tankesättet sÃ¥ märkvärdigt stort. Buddha predikade för första gÃ¥ngen i hideout stora staden Varanasis, där han berättade om de fyra sanningarna som berättar hur man ska fÃ¥ slut pÃ¥ lidandet enligt Buddha. Han berättade ocksÃ¥ om den Ã¥ttafaldiga vägen som beskriver hur en buddhistisk människa ska leva och hur han eller hon ska fÃ¥ slut pÃ¥ lidandet. De fyra sanningarna och den Ã¥ttafaldiga vägen kan jämföras med kristendomens bibel som ocksÃ¥ beskriver hur en kristen skall leva främst med de tio budorden. Inom buddhismen har man skapat en rad olika levnadsregler som gör de t lättare att följa den Ã¥ttafaldiga vägen. Vägen work on upplysning När en person följt den Ã¥ttafaldiga vägen, nÃ¥r han fram gutter meditation. retreatna inleds med att han visar sin vänlighet bon mot huset skyddsande och tänker pÃ¥ att döden närmar sig med kroppens ofrÃ¥nkomliga upplösning. Under lugn andning ska sedan kroppens rörelse noga studeras. Absolut varje rörelse konstateras helt tyst. Skulle andra tankar och fantasier störa själva koncentrationen mÃ¥ste tanken eller fantasien tänkas klart sÃ¥ att den helt och hÃ¥llet försvinner, vilket gör att man sedan kan fortsätta ostört. Detta är det första steget mot promised land. När människan sÃ¥ smÃ¥ningom har nÃ¥tt enlightenment förstÃ¥r hon vad livet egentligen gÃ¥r ut pÃ¥. hideaway som har kommit fram process Nirvana gÃ¥r inte pÃ¥ nÃ¥gra frestelser eller begär. Själva ordet betyder utsläcka eller blÃ¥sa ut. Det är alltsÃ¥ själva begäret som har slocknat eller blivit utsläckt. hideout som nÃ¥r paradise slipper efter döden att Ã¥terfö! cony i samsaras eviga kretslopp. manger skillnad frÃ¥n hinduismen räknar buddhismen inte med nÃ¥gon själ. Den enda som existerar efter döden är människans karma som ständigt ikläder sig nya kroppar. Världen och Universum Kristna tror pÃ¥ Gud, det var han som skapade världen. I buddismen finns det fler gudar. Trettiotre stycken, och den störste av dem alla är Indra. Och enligt buddismens tro sÃ¥ var det de trettiotre gudarna som skapade världen. Dom tror ocksÃ¥ att gudarna och andarna finns närvarande hela tiden summarise som de kristna men där är skillnaden att vi bara har en gud och buddismen har trettiotre. Jorden better(p)Ã¥r enligt buddister av Meru, det mystiska berget, som ocksÃ¥ betraktas som jordens axel, omgiven av sju ringar av bergskedjor som bara blir lägre och lägre och i sin tur omges av oceanen. Mot var och en av de fyra väder- strecken svarar en kontinent, varav den sydligaste, Jambudvipa, omfattar Indien. PÃ¥ Merus topp finns de trettiotre gu darna med Indra som ledare. Buddism som i första hand sysselsätter sig med moralisk styrka och övningar, kompletterar denna världsordning med tre regioner som innebär tre successiva steg pÃ¥ befrielsens väg. Det första omrÃ¥det där man handlar efter lustans principer, är djurens, människans och diverse gudars; det är alltsÃ¥ frÃ¥gan om den jordiska världen med helvetena nedanför scheme som kristendomen där helvetet med djävulen ligger lÃ¥ngt nere i jorden, och där ovanför ligger gudarnas värld i buddismen och himlen med gud för de kristna. Gudarnas värld stovepipeÃ¥r av sex nivÃ¥er som innebär en frigörelse frÃ¥n materiella behov. I den andra regionen finns bara varelser som är födda i Brahamgudarnas värld; frigjorda frÃ¥n lustar och önskningar bevarar de bara ett begrepp av kroppslighet och fördelar sig pÃ¥ fyra stadier vars sjutton nivÃ¥er motsvarar den grad av frigörelse som anden uppnÃ¥tt. Där ovanför finns regionen där det materiella har upphö rt; det är den tredje och oändliga. Nirvana, ett up! phörande som inte innebär förintelse utan sna idealistic frÃ¥nvaro av allt som finns, bÃ¥de materiellt och andligt, som inte har nÃ¥gon bestämd plats. Den Första Ädla Sanningen Allt är lidande Med lidande menade Buddha den oro, Ã¥ngest och plÃ¥ga som en människa kan känna. Hela cashboxvaron är lidande: att fö rabbit och dö är lidande, oro för framtiden, sjukdom, olycka, bekymmer och smärta är lidande. OcksÃ¥ det faktum att allt förändras, att ingen varar för evigt, är ett lidande. Andra Lidandets orsak Den egentliga orsaken gutter allt lidande är vÃ¥r livstörst, menar Buddha. Livstörst gör att vi envishet hÃ¥ller fast vid livet som snabbt försvinner. Vi strävar ocksÃ¥ efter en massa ä divinity fudgeelar, som i längden vi varken har glädje och nytta av. Att sträva efter nÃ¥t som är förändligt och sÃ¥ snabbt tar slut som livet, mÃ¥ste leda work on olycka och lidande. När Buddha hade förstÃ¥tt detta, började han känna ett stort medlidande med a llt som är skapat. Tredje Lidandet kan upphöra: Medlidande kan upphöra, menar Buddha. Det sker när människan har kommit gutter insikt, när hon har fÃ¥tt verklig kunskap om livets mening och vad som är orsaken cashbox lidandet. Fjärde Vägen bort frÃ¥n lidandet: Inom buddhismen finns nÃ¥got som kallas den Ã¥ttafaldiga vägen. Om man följer den ska lidandet upphöra. Den Ã¥ttafaldiga vägen brukar beskrivas som Ã¥tta plikter som människan bör uppfylla. military man kan ocksÃ¥ se den som Ã¥tta vägvisare manger friheten. Den Ã¥ttafaldiga Vägen Följande Ã¥tta plikter, som alla börjar rätt, bör människan uppfylla för att slippa lidandet. Detta kan jämföras i kristendomen med de tio budorden. Om man inte sköter sig och följer de tio budorden sÃ¥ kan man hamna i helvetet. Rätt förstÃ¥else, vilket innebär att man ska ha kunskap om de fyra ädla sanningarna. Det gäller att försöka förstÃ¥ bu cony lära. Denna förstÃ¥else ska sen i sin tur leda bank a tt man söker sig savings bank den Ã¥ttafaldiga väg! en. Rätt beslut. Människan ska ha rätt instantällning trough livet, vilket innebär att man ska vilja det som är gott. Rätt tal. Det man säger ska vara klokt och sant. existence skall inte springa omkring med skvaller och lögner, som skadar andra människor. Rätt handlande. En människans handlande ska alltid syfta manger att göra det bra för andra människor. globe skall givetvis inte stjäla, döda, eller pÃ¥ nÃ¥got annat sätt skada nÃ¥gon annan. Rätt liv. spell skall leva sÃ¥ att man inte skadar andra liv. Rätt strävan. Varje människa ska sträva efter att utveckla sig själv, sÃ¥ att hon kan göra det som är gott och fint och därmed kan göra livet lättare för andra. Rätt uppmärksamhet. Man skall vara uppmärksam pÃ¥ sina tankar och känslor. Genom att ha onda tankar och känslor kan man lätt komma in pÃ¥ fel vägar. Rätt koncentration. Man skall ägna sig mycket tid Ã¥t att meditera, sÃ¥ att man genom meditationen kommer fram bowl sanninge n i money boxvaron. Levnadsregler För att göra det lättare att följa den Ã¥ttafaldiga vägen har man inom buddhismen ställt upp en rad levnadsregler, som människan bör leva efter. Dessa regler är inte av befallningen av typen du skall. De är sna exalted levnadsrÃ¥d, eller avtal, som var och en gör upp med sig själv att följa. Det finns fem regler, som alla bör följa. De är utformade som löften, som helst bör uttalas högt varje dag. Därför är de korta: jag lovar att inte döda. cut lovar att inte stjäla. Jag lovar att inte missbruka sexualiteten. Jag lovar att inte ljuga. Jag lovar att avhÃ¥lla mig frÃ¥n alkohol, eftersom den orsakar skada och gör mig omdömeslös. Under kortare perioder kan man lova följa ytterligare tre regler: Jag lovar att inte äta vid felaktiga tider . Det betyder att under den tiden löftet gäller sÃ¥ ska man inte äta efter 12:00 pÃ¥ dagen. Jag lovar att avstÃ¥ frÃ¥n dans, sÃ¥ng och musik och frÃ¥n att använda parfym. Jag lov ar att avstÃ¥ frÃ¥n att sova i bekväma sängar. Des! sa regler ska man tillämpa när man känner ett särskilt behov av att dra sig undan och leva i stillhet och tänka över livets mening. Buddhas lära fördes vidare Buddha track och nu mÃ¥ste man föra läran vidare och det gjorde man genom att organisera och starta buddhistiska församlingar. Församlingen bestod av fyra grupper som skall föra läran vidare till nästa generation. Dessa grupper var munkar, nunnor, lekmannabröder och lekmannasystrar. Inom kristendomen är det ju präster och biskopar som för den kristna generationen vidare genom sina församlingar och predikan i kyrkor. De religiösa specialisterna skulle vara egendomslösa och utan fast bostad. work force redan under den gamla buddhismen började de organisera kloster. Hus där olika grupper bodde permanent. Kringvandrande munkar tillätts att under regnperioden (juni/juli till oktober/november) söka bostad och ge upp sitt vandrande liv. Eftersom en asket inte utför nÃ¥got arbete hade han/hon möjligheten att genom meditation pÃ¥ heltid sträva efter frälsning. Det bildades relationer mellan fasta bosatta querier och lekmän genom att de förra gav undervisning och ledde kulturen och de senare skänkte mat och andra nödvändighetsartiklar. Lekmännen Lekmännens väg till upplysning har beskrivits som en stegvis utveckling med hjälp av termerna tillit, moral, frikostighet och visdom. bankiten är riktad mot Buddhan (som förebild), läran (som väg) och församlingen (som traditionsförmedlare) de tre sÃ¥ kallade tillflykterna eller juvelerna. Moralen, har som mÃ¥l att lösa bindningar till världen. Lekmännen kan dÃ¥ frivilligt ta pÃ¥ sig att följa samma tio föresatser som en nybörjare, eller bara de första Ã¥tta. Det vanliga är emellertid att de följer de första fem. Den tredje avviker frÃ¥n munkarna tredje föresats som gäller total avhÃ¥llsamhet. En lekman skall lova att t.ex. inte begÃ¥ äktenskapsbrott. Frikostigheten riktar sig mot munkarna och kan innefatta a tt ge mark till dem, att bygga ett kloster, att inred! a det, att överlÃ¥ta skatteinbetalningen till dem, att ge härbärge Ã¥t resande munkar, att lÃ¥ta sjuka Asketer bo och att ge dem mat. Frikostigheten är ocksÃ¥ en gynnsam handling. Den är fördelaktig inte bara för den som fÃ¥r den givmildes gÃ¥vor, utan även för den givmilde själv. Med visdom menas här att känna till det som man har traderats (rest runt). Lekmannen skall lÃ¥ta sig undervisas av kunniga personer i olika ämnen. Slutligen skall lekmannen förvärva den visdom som bestÃ¥r i insikt att tillvaron är fylld av lidande och att slutmÃ¥let skall vara att inte alls bli Ã¥terfödd. En lekman kan genom att göra mÃ¥nga gynnsamma handlingar bli vad en munk ocksÃ¥ kan bli, en som stigit ned i sömnen det vill säga en som är pÃ¥ väg till befrielse och slipper Ã¥terföddas i oförmÃ¥nliga existenser. En lekman kan därefter liksom en munk bli en som Ã¥tervänder en ända gÃ¥ng det vill säga att hon eller han Ã¥tervänder bara en gÃ¥ng. En lekman kan sedan bli en so m inte Ã¥tervänder som innebär att hans/hennes innevarande existens i nÃ¥gon av de högsta gudavärldarna är den sista. Men frÃ¥gan är om han/hon ocksÃ¥ kan nÃ¥ den fjärde och sista frukten ogynnsamma handlingar, att bli en arhat, en som är värdig att nÃ¥ upplysningen. Olika Inriktningar SÃ¥ som kristendomen har olika inriktningar som katolska kyrkan, ortodoxa kyrkan och protestantiska kyrkan har ocksÃ¥ buddhismen olika inriktningar. Buddhismen har tvÃ¥ större inriktningar som heter Theovada och Mahayana, sedan finns det instantdre inriktningar som t.ex. Zen och Tibetansk buddhism. Thervada buddhismen Ordet Thervada i Pali betyder vägen eller farkosten (vada) av de äldre (thera). Det är den enda levande inriktningen inom för Mahayana eller inom den gamla buddismen. Den kallas ocksÃ¥ för sydbuddhism därför att den grundades i södra Asien i Sprilanka, Burma och Thailand och kallas även Pali Buddhism för dess heliga skrifter som skrevs pÃ¥ Pali. Dessa heliga skri fter kallas Pali Kanonen eller Tripitaka. Tri betyder! tre och pitaka korgar. Dessa heliga skrifter skrev s mellan 100 1 f.kr pÃ¥ palm blad lagrade i korgar. Tripitakan Tripitakan är en samling av disciplinära regler för munkar och nunnor. Första delen av Tripitakan heter Vinya Pitaka eller korgen av ordning. Den andra delen är Sutra Pitaka eller korgen av högre Dharma, samlingen av vidare mer systematiska läror. Thervadabuddhister tror att satisfyinget till dessa skrifter ursprungligen kom ifrÃ¥n Gautma själv och muntligt förts vidare för att sedan ha blivit nedskrivna i Pali. De tror att Pali mest liknar det sprÃ¥k Buddha själv talade. Thervada buddhister tror att Buddha bara var mänsklig, vars läror hjälpte efterföljare att bli upplysta. De betonar att hans läror säger; du själv mÃ¥ste göra ansträngningarna. Mahayana Betyder den stora farkosten. Mahayanabuddhismen kallas ofta för norr buddhism för att den grundades i norra Asien i Tibet, Kina, Korea och lacquer, Den kallas ocksÃ¥ för sanskrit buddhism för grundskrifterna var pÃ¥ sanskrit, dessa har nu översatts till lokala sprÃ¥k som t.ex. japanska. Deras viktigaste texter förutom deras egna tolkningar av Tripitaka är prajnaparamita (fullkomligheten av visdom), Lotus sutra (den sanna läran), Vimalakirti (namnet pÃ¥ en person) och Sukhavati (renheten och glädjens land). Dessa texter är daterade mellan 100 f.kr och 200 e.kr. Mahayana buddhister anser att dessa är Buddhas läror oavsett om Guatma Buddha levde dÃ¥. I Ã¥rhundradena efter Buddhas död fanns det munkar som sa att de kunde ge större chans till insikt än andra vilket de kallade Hinayana (lilla farkosten). Detta var termen som dom använde för det de moderna buddhisterna kallar thervada. Dessa munkar ansÃ¥g sig själva representera Mahayana. Andra Buddistiska Inriktningar Det finns mÃ¥nga olika inriktningar inom Mahayana. Den kanske mest kända är Zen (som betyder meditation). Zeninriktningen härstammar frÃ¥n Kina men är nu stark i japan och i väst. Zenbuddhist er tycker att vardagsaktiviteter är rätt real för! meditation. Detta syns särskilt i Zens tonvikt pÃ¥ det religiösa användandet av blomarrangemang, kalligrafi och bÃ¥gskytte. Zen tycker ocksÃ¥ att det är viktig med en nära relation mellan lärare eller mästare och följeslagare. Följare av äkta landinriktningen upprepar namnet Amitabha (amida pÃ¥ japanska) med tillit. De tror att deras stundande Ã¥terfödelse i hans äkta land kommer att möjligöras för dem att uppnÃ¥ heaven därför att hans läror är sÃ¥ bra. Tibetansk buddhism utvecklades sida vid sida med nordindiska religioner känd som tantra. Tantra är en uppsättning hemliga läror nära länkade till en guru - andlig ledare eller mästare. Mahayana lägger tyngdpunkten pÃ¥ Bodhisavattor som lovat att hjälpa alla varelser att uppnÃ¥ upplysningen utav medkänsla. Vajrayana lägger liksom tantra en stor vikt pÃ¥ en levande lama eller guru (en guru är en lärare som kan leda en pÃ¥ den snabbaste vägen till upplysning). Budduor och Bodhisavattor Enligt Mahayan a-buddhister behöver man inte lita pÃ¥ sina egna ansträngningar för att fÃ¥ insikt. Man behöver inte monster bli munk eller nunna. Man kan bli hjälpt mot nirvana av kosmiska Budduor (budduor frÃ¥n andra religioner) och Bodhisavattor. En buddhisavatta är en person som strävar efter att bli en Buddha genom att leva ett liv dygd eller visdom. En Bodhisavattor lovar att hon eller han ska ta med alla varelser till nirvana med dem. Han eller hon kan till och med uppskjuta att uppnÃ¥ nirvana för att lindra lidande genom handlingar av kärlek och medkänsla. Bodhisavattor Avlokitesh hyser särskilt medkänsla till alla varelser. MÃ¥let för Mahanyabuddhister är att vara en buddhisavatta och bry sig mer om andras upplysning än sig egen. Att tro pÃ¥ den kosmiska buddhan Amithaba kan hjälpa folk att Ã¥terfödas i den kosmiska budduorna att hjälpa att födas i den kosmiska buddhans Äkta Land. DärifrÃ¥n kommer de kosmiska budduorna att hjälpa dem till nirvana.

Bodhisavattor och kosmiska budduor lär i mÃ¥nga olika sammanhang till alla sorters människor. Mahanyanabuddhister utövar mÃ¥nga sorters övningar frÃ¥n bruket av mattor (heliga ritualer ofta upprepade) till koaner (kryptiska sägner eller gÃ¥tor som försätter folk i eftertanke). Man räknas som buddhist om man söker tillflykt till Buddha, Dharma eller sangha. Det är ungefär som om man döper och begraver sig i kristendomen, dÃ¥ räknas man som kristen. Buddhismens tre juveler Man blir eller räknas som Buddhist om man söker tillflykt till Buddha, Dharma (läran) och sangha (församlingen). Dessa tre tillflykter kallas ocksÃ¥ buddhismens tre juveler. Dharma Dharma betyder läran, särskilt läran om Buddha och hans följeslagare: Dharma involverar ocksÃ¥ en bredare idé om sanningen särskilt sanningen om hurdan saker och ting är. Den här idén lärs ut olika. Sangha Sangha är den buddhistiska församlingen, den bestÃ¥r av fyra grupper: människor, lekmän, lekkvinnor, munkar och nunnor. Dessa människor kallas Buddhas söner och döttrar. Lekmännen förser munkar och nunnor med mat husrum och kläder. I gengäld lär de lekmännen hur man booty rätt. Munkar och nunnor har ocksÃ¥ i uppgift att bevara och passera vidare Dharma. I de flesta buddhistiska länder förväntas de att leva i fattigdom, meditera och studera. Vissa buddhister blir munkar/nunnor hela livet andra bara nÃ¥gra Ã¥r. Munkarna bär saffransgula eller röda kläder och är en vanlig syn i buddhistiska länder. Lite jämförelser Religionernas bildande Hinduismen och buddhismen bildades bÃ¥da tvÃ¥ i Indien. Hinduismen som är en grundreligion till buddhismen. FrÃ¥n början ansÃ¥gs budd hismen bara vara en modifiering av hinduismen, men fÃ! ¶rst efter ett par hundra Ã¥r efter hans (Han = Siddharta Gautama) död ansÃ¥gs det som en egen religion. Hinduismen har ingen grundare, den växte fram för mer än 3000 Ã¥r sedan, och har förändrats allt eftersom. Omkring 1500 f. Kr anlände arierna, ett ljushyat folk, in i landet norrifrÃ¥n, och började ändra pÃ¥ de inhemska lärorna. Ariernas och de inhemskas religiösa tankar räknades som till slut blev det som senare hinduismen. Hinduismen kan ha olika seder pÃ¥ olika platser i landet, och olika familjer kan ha olika seder. Buddhismen sägs ha uppstÃ¥tt för 2500 Ã¥r sedan när prinsen Siddharta Gautama bestämde sig för att fÃ¥ tillvaron förverkligad i stället för den bild han fÃ¥tt inifrÃ¥n sitt palats där han suttit instängd. Han hade tidigare levt ett liv i lyx. När han mötte verkligheten och sÃ¥g allt lidande lovade han sig själv att hitta meningen med livet. Först lyssnade han pÃ¥ de hinduiska lärda och plÃ¥gade sin kropp under flera Ã¥r, men han nÃ¥dde inte det han var ute efter. Till slut bestämde han sig för att koncentrera sig pÃ¥ det mentala, och inte fästa sig vid det fysiska. Han satte sig under ett träd i Gaya, i närheten av en biflod till Ganges. Han bestämde sig för att inte resa sig förrän han hittat meningen med livet. Efter ett dygns meditation hittade han den, han sÃ¥g tillvaron förklarad. Han blev Buddha (Buddha= den upplyste). I stället för Hinduernas kastsystem sÃ¥ tyckte Buddha att alla skulle ha samma rättigheter. Religionernas gudar Hinduismen har mÃ¥nga olika gudar, under det att Buddhismen inte har nÃ¥gon direkt gud, utan läran gÃ¥r ut pÃ¥ att den enda som kan leda en person till Nirvana är man själv. Brahma är, enligt hinduistisk tro, skaparens herre. Han gav liv Ã¥t jordens växter, djur och människor. Vishnu betraktas som den främsta av gudarna, mÃ¥nga säger att han är den enda guden. Han är kraften och energin i allt som open up och finns. Utan honom finns inget, han är världs alltet. Shiva är självplÃ¥garnas föredöme. När ! han dansar skapar han, men han kan ocksÃ¥ förstöra för att ge plats Ã¥t nya skapelser. Han symboliserar det goda och onda som finns inom varje människa. Hinduerna tror att gudarna kan uppenbara sig pÃ¥ jorden i mänsklig gestalt. En sÃ¥dan gud och människa kallas avatar. Den mest kända och älskade avatarn är Krishna, som är Vishnu i en människokropp. Högtider Buddhismen har inte mÃ¥nga fester, men en av festerna är Vesak som ocksÃ¥ är den största. Den infaller pÃ¥ fullmÃ¥nendagen i april/maj. Den här dagen sägs vara Buddhas födelsedag. Hinduismen har mÃ¥nga religiösa fester: Holifesten är en glad högtid, dÃ¥ ungdomar drar omkring och kastar färgpulver och häller färgat vatten pÃ¥ varandra. Kvinnorna har rätt att skämtsamt slÃ¥ till alla män pÃ¥ ett busigt sätt. Festen firas till hourne av Krishna, som ständigt hittade pÃ¥ bus i sin ungdom. Divalifesten är en ljushögtid och nyÃ¥rshelg. Den firas för att hylla rikedomens gudinna Lakshmi. Raketer och smällare fyras av pÃ¥ gatorna, och i hemmen tänds det oljelampor. Presenter delas ocksÃ¥ ut. Dasera är en tio dagar lÃ¥ng högtid som firas till gudinnan Durgas ära. Livets mening Meningen med livet enligt hinduistisk tro är att nÃ¥ moksha, att slippa Ã¥terfödelsen. DÃ¥ sammansmälter man med världssjälen, brahman. Människans själ, atman, är en del av denna världssjäl, men är fast i det kroppsliga livet och själavandringen. Moksha beskrivs som en gudomlig och underbar värld, där det bara finns ro, harmoni och fullständig lycka. Det finns mÃ¥nga olika vägar till moksha: Bhakti, hängivenhetens väg. Vanligast bland dagens hinduer. FöremÃ¥let som de oftast dyrkar är vanligtvis Krishna. Man upprepar hans namn och sjunger olika sÃ¥nger till hans ära. De goda gärningarnas väg, betyder att man är kärleksfull gentemot sina medmänniskor. Man ska inte ljuga, stjäla eller skada nÃ¥gon. Kärlek till djuren ska ocksÃ¥ visas, de flesta hinduer är vegetarianer. Kunskapens eller vishetens väg är en intellektuell ! och krävande metod. Man studerar de heliga skrifterna, och kan genom tankar nÃ¥ den slutliga befrielsen som leder till befrielse och förening med Gud. En andlig lärare kallas guru. Försakelsens väg väljer man när man medvetet vill ha ett liv i fattigdom & förtryck som liv efter döden. MÃ¥nga äldre män väljer denna väg i sina sista Ã¥r av livet. De kallas sadhus. Yoga är en urgammal träningsmetod. Man över sin kropp och sina sinnen till en fulländning och utvecklar en mycket god förmÃ¥ga till koncentration och djupa andliga upplevelser. Riktningar Buddhismen har splittrats till tvÃ¥ delar: sydbuddhismen och nordbuddhismen. Nordbuddhismen kallas för Mahayana (stora vagnen). I den kan alla nÃ¥ nirvana. Mahayana anses vara snarlikast Buddhas tankar. Sydbuddhismen kallas för Hinayana (lilla vagnen). Enligt Hinayana kan bara munkarna nÃ¥ nirvana. Hinduismen har stort utrymme för egna vägar. Utbredning Indien Buddhismen drevs efter ett tag ur sitt hemland Indien, till förmÃ¥n för hinduismen. Istället bredde buddhismen ut sig i hela omrÃ¥det öster om Indien fram till Stilla havet. I Kina, Japan, Korea och Tibet är Mahayana vanligast. PÃ¥ Shri Lanka, i Myanma (Burma) och Thailand är det sydbuddhismen som är vanligast. Hinduismen förekommer främst i Indien. Vid livets slut Alla buddhister inser att livet bestÃ¥r bÃ¥de av en början och ett slut- av ständig förändring. Buddhisterna tror ocksÃ¥ att det är fullt möjligt att bli upplyst i sista sekund lineation innan själva döden. När en buddhist tillslut inser att han/hon kommer att dö söker man sig ofta till ett kloster, för att kunna tillbringa sina sista dagar där. Är de pÃ¥ ett sjukhus eller ligger hemma döende fÃ¥r de istället besök av munkar, som sjunger välsignelser för dom. När döden har slagit in pÃ¥börjas det en ceremoni vid vilket en släkting eller vän till den döde häller vatten i en skÃ¥l, lÃ¥ter vattnet rinna ner över huvudet och sedan tillbaka i s kÃ¥len som finns under huvudet. Under ceremonin läs! es detta upp för den döde: LÃ¥t den goda viljans rena tankar delas av min släkting och mÃ¥ hon/han bli lyckliga. Som vattnet rinner över havet, sÃ¥ mÃ¥ vÃ¥rt välbefinnande och vÃ¥ra förtjänster strömma fram och nÃ¥ vÃ¥r älskade avlidne.. I mÃ¥nga traditionella buddhistiska länder bränns faktiskt kroppen hellre en att den skulle begravas. Kroppen förs inte till ett krematorium utan istället till ett kloster, där det bränns pÃ¥ ett likbÃ¥l. Buddhas död Vid 80 Ã¥r Ã¥lder förstod Buddha att han skulle dö. Buddhister tror starkt pÃ¥ Ã¥terfödelsen, men Buddha skulle inträda i nirvana för evigt. Han sa Ã¥t sina bedrövade vänner han dom absolut inte fick sörja hans själ. Buddha dog helt och hÃ¥llet fridfullt i Kushinagara. Buddhas död kallas parinirvana, hans slutgiltiga inträde i nirvana. Källförteckning Böcker                           Förlag                  UtgivningsÃ¥r: Världsreligioner                  Bonniers                  -95 Religion 3                           Almqvist&Wiksell         -96 Fakta om Buddhismen                  Almqvist&Wiksell         -95 Religionskunskap 7                  Gleerups                  -93 Nationalencyklopedien (band 3, Band 18)                                    - ? Världsreligionerna                  Liber                  -80 Buddhan och vägen till visdom         Berghs                  -95 Video Buddhismen att bli en munk         AVC                  -98 If you want to get a full essay, order it on our website: BestEss! ayCheap.com

If you want to get a full essay, visit our page: cheap essay